19. Alla jag umgicks med visar sin avsky,de jag har älskat vänder sig mot mig.
20. Huden stramar över mina knotor[---].
21. Skona mig, skona mig, ni som är mina vänner,ty Guds hand har slagit mig.
22. Varför förföljer ni mig, ni liksom Gud?Tröttnar ni aldrig på att slita mig i stycken?
23. Om ändå mina ord skrevs ner,om de ändå sattes på pränt,