4. från kvävande eld som omgav mig,ut ur lågor som jag inte hade tänt,
5. ur djupet av dödsrikets innandömen,från orena tungor och lögnaktigt tal.
6. Inför kungen blev jag brottsligt förtalad,en dödlig fara hotade mig,och jag var på väg ner i dödsriket.
7. De kringrände mig från alla håll,och ingen kom till min räddning;jag såg efter mänsklig hjälp men fann ingen.
8. Då kom jag ihåg din barmhärtighet, Herre,och den godhet du visat i evighet:du befriar dem som tåligt väntar på dig,och du räddar dem ur fiendernas våld.
9. Och jag höjde mitt bönerop från jordenoch bad om räddning från döden,
10. jag åkallade Herren, min fader:»Överge mig inte i nödens tid,när jag står hjälplös mot övermodet,
11. så skall jag inte tröttna att prisa ditt namn;jag skall lovsjunga och tacka dig.«Och min bön blev hörd,
12. du räddade mig från undergångenoch befriade mig i farans stund.Därför vill jag tacka och prisa digoch välsigna Herrens namn.
13. När jag ännu var ung, före mina resor,sökte jag öppet visheten i min bön.
14. Framför templet stod jag då och bad om den,och till min sista stund är den målet för min strävan.
15. Från blomningen till druvans mognadberedde den mig glädje.Jag höll mig på raka vägar,ända från ungdomen följde jag dess spår.