2. När solen visar sig kommer den som en förkunnare:den är ett underbart ting, ett verk av den Högste.
3. På höjden av sin bana sveder den marken,och ingen kan uthärda dess hetta.
4. Ugnen i en verkstad eldas het med bälg;trefalt hetare bränner solen mot bergen.Glödande ångor andas den utoch utstrålar ljus, så att ögonen bländas.
5. Stor är Herren som har skapat den;med sina ord styr han dess snabba färd.
6. Och månen för han fram på bestämda dagar,ett evigt tecken som skall visa tiden.
7. Månen visar när högtiden är inne,detta ljus som avtar så snart det nått sin fullhet.
8. Efter den har månaden fått sitt namn.Den växer och förändras på ett förunderligt sätt,och där den lyser på himlavalvetär den de himmelska härarnas fälttecken.
9. Rymden får sin skönhet av stjärnornas glans,detta lysande smycke på Herrens höga himmel.
16-17. Dånet av hans åska kommer jorden att våndas,och när han visar sig skälver bergen.På hans befallning blåser sunnanvinden,nordanstormen och virvelvinden.Snöflingor strör han ut som svävande fåglar,och snöfallet liknar en gräshoppssvärm som slår ner.
18. Ögat häpnar över denna vita skönhet,och hjärtat hänförs av flingornas fall.
19. Och rimfrost sprider han ut över jorden som salt,där den fastnar blir den som törntaggar.
20. När den kalla nordanvinden blåserlägger sig isen över vattnet;den breder ut sig över varje vattensamling,och vattnet iför sig liksom ett pansar.
21. Den skövlar bergen och förbränner ödemarkenoch sveder gräset som eld.
22. Snart läks allt av den fuktiga dimman,liksom daggen ger lindring efter hettan.
23. Med sin tankes kraft betvang han havsdjupetoch lät öar stiga upp ur det.
24. Sjömän kan berätta om havets faror,och vi häpnar över det våra öron får höra.
25. Där har han skapat otroliga och märkliga ting:alla slags sällsamma varelser, en värld av havsmonster.