9. Kommer det druvplockare till diglämnar de ingen efterskörd.Kommer det tjuvar om nattenförstör de så mycket de kan.
10. Jag genomsöker Esau,avslöjar hans gömställen.Han kan inte hålla sig dold.Förintade är hans barn,hans släkt och hans grannar.Det finns ingen som säger:
11. »Lämna dina faderlösa till mig,jag skall dra försorg om dem,dina änkor kan ty sig till mig.«
12. Så säger Herren: Om de som inte förtjänar det måste dricka ur bägaren, skulle då du slippa undan? Nej, du skall inte slippa undan, du måste dricka!
13. Jag har svurit vid mig själv, säger Herren, att Bosra skall utsättas för ödeläggelse och hån och förstörelse och bli till en förbannelse. Och dess lydstäder skall läggas öde för all framtid.
14. Ett budskap har jag fått från Herren,en budbärare har sänts ut bland folken:»Gå samman och marschera mot henne!Upp till strid!«
15. Se, jag gör dig till det ringaste av folken,föraktat av alla.
16. Du förleddes av ditt övermodoch av den fruktan du väckte,du som bor bland klyftornaoch har ditt tillhåll på bergskrönet.Bygger du ditt näste högt som örnenskall jag ändå störta dig ner därifrån,säger Herren.
17. Edom skall läggas öde, alla som har sin väg förbi skall bestörta dra efter andan när de ser förstörelsen där.
18. Det skall bli som när Sodom och Gomorra och deras grannstäder ödelades, säger Herren: ingen skall bo där, ingen människa vistas där.
19. Se, likt lejonet som kommer fram ur Jordandalens täta snår ut på ständigt gröna betesmarker skall jag plötsligt jaga bort dem därifrån och välja ut de bästa baggarna till byte. Ty vem är min like? Vem kan ställa mig till svars? Vilken herde kan hålla stånd mot mig?
20. Hör därför vad Herren har beslutat om Edom, vilka planer han gjort upp mot dem som bor i Teman:Sannerligen, de minsta i flocken skall släpas bort,ja, betesmarkerna skall rysa över deras öde.
21. När de faller skall dånet få jorden att bäva,ett skri skall höras ända till Sävhavet.
22. Som en örn skall han stigaoch med utbredda vingar slå ner på Bosra.Den dagen skall Edoms hjältarängslas som en kvinna i barnsnöd.
23. Om Damaskus.Hamat och Arpad står med skam,ty ett ont budskap har nått dem.De skälver av ångestlikt ett oroligt havsom inte kan bli stilla.
24. Damaskus har tappat modet,vänder sig om och flyr,slagen av skräck,ängslig och plågad likt en födande kvinna.
25. Ack, övergiven är den ryktbara staden,glädjens hemvist!
26. Nu faller de unga männen på gatorna,alla soldaterna stupar den dagen,säger Herren Sebaot.
27. Jag skall sätta Damaskus murar i brand,elden skall härja Ben-Hadads borgar.
28. Om Kedar och om Hasors kungariken, som erövrades av den babyloniske kungen Nebukadnessar.Så säger Herren:Gå till angrepp mot Kedar,krossa folket i öster!