15. Moabs förhärjare rycker fram mot hans städer.De bästa av hans unga mändrar ut för att slaktas,säger Konungen, han vars namn är Herren Sebaot.
16. Moabs undergång är nära,olyckan nalkas med stormsteg.
17. Ömka honom, ni som är hans grannar,alla ni som känner hans rykte.Säg: »Ack, bräckt är den starka spiran,den praktfulla härskarstaven.«
18. Stig ner från ärans höjdoch sätt dig i dyngan,du som bor i Divon,ty Moabs förhärjare rycker fram mot digoch förstör dina fästen.
19. Ställ dig vid vägen och spana,du som bor i Aroer,fråga honom som flyroch henne som söker rädda sig:»Vad är det som har hänt?«
20. Moab är nesligen krossat.Klaga och jämra er!Berätta vid Arnonatt Moab är förhärjat.
21. Domen har fallit över högslätten, över Holon, Jahas och Mefaat,
22. över Divon, Nebo och Bet Divlatajim,
23. över Kirjatajim, Bet Gamul och Bet Meon,
24. över Keriot och Bosra, över alla städer i Moab, både nära och fjärran.
25. Avhugget är Moabs horn,hans makt är bruten,säger Herren.
26. Drick honom full, han har förhävt sig mot Herren. Moab skall spy ner sig och bli till åtlöje också han.
27. Du, Moab, gjorde ju Israel till åtlöje. Blev han kanske ertappad bland tjuvar, eftersom du skakar på huvudet så hånfullt varje gång du talar om honom?