19. Mitt bröst, mitt bröst! Jag vrider mig i smärta!Hjärtat vill sprängas, mitt inre är i uppror.Jag kan inte tiga.Jag hör hornstötar och stridsrop.
20. Katastrof på katastrof,hela landet blir härjat:plötsligt är mina hus raserade,tälten förintade på ett ögonblick.
21. Hur länge måste jag se fälttecknenoch höra hornen larma?
22. Mitt folk är dårar,de vill inte veta av mig.De är barn utan allt förnuft.De begriper sig på att göra det onda,men att göra det rätta förstår de inte.
23. Jag ser på jorden — den är öde och tom,på himlen — där finns inget ljus.
24. Jag ser på bergen — de skälveroch alla höjder skakar.
25. Jag ser — där finns inte en människa,alla himlens fåglar har flytt.
26. Jag ser — det bördiga landet har blivit öken,alla dess städer ruiner.Detta är Herrens verk,hans flammande vredes verk.
27. Ty så säger Herren:Hela landet skall läggas öde,jag skall förinta det.
28. Därför sörjer jordenoch himlen svartnar därovanför.Jag har talat och tar inte tillbaka,beslutat och ändrar mig inte.
29. För ryttarnas och bågskyttarnas larmtar hela landet till flykten,man gömmer sig bland snårenoch uppe bland klipporna.Alla städer är övergivna,inte en människa finns kvar där.