13. För dem berättade Mika allt han hade hört Baruk läsa ur bokrullen inför folket.
14. Stormännen sände då Jehudi, son till Netanja, son till Shelemja, son till Kushi, för att säga till Baruk: »Tag rullen du läste ur för folket och kom hit!« Och Baruk, Nerias son, tog rullen och gick till dem.
15. »Sätt dig ner och läs den för oss«, bad de honom, och Baruk läste för dem.
16. När de fick höra vad som stod där såg de förskräckta på varandra och sade: »Det här måste vi tala om för kungen!«
17. Och de frågade Baruk: »Tala nu om för oss: hur kom det sig att du skrev ner allt detta?«
18. Baruk svarade: »Jeremia dikterade det för mig, och jag skrev ner det med bläck i bokrullen.«
19. Stormännen sade till Baruk: »Gå och göm er, du och Jeremia, och låt ingen få veta var ni finns!«
20. De lämnade rullen i förvar i sekreteraren Elishamas kammare och gick till kungen på borggården och berättade allt för honom.
21. Kungen skickade då Jehudi efter rullen, och han hämtade den i sekreteraren Elishamas kammare. Sedan läste Jehudi upp den för kungen och för alla stormännen i hans uppvaktning.
22. Eftersom det var den nionde månaden var kungen i vinterhuset, och elden brann i kolpannan framför honom.
23. När Jehudi hade läst tre eller fyra spalter skar kungen av dem med skrivarkniven och kastade dem i den brinnande kolpannan, tills hela rullen hade bränts upp.
24. Varken kungen eller hans män blev förfärade när de hörde det som lästes upp, de rev inte sönder sina kläder.
25. Och trots att Elnatan och Delaja och Gemarja vädjade till kungen att inte bränna upp rullen, lyssnade han inte på dem.