11. Ty så säger Herren om Shallum, Josias son, kungen av Juda, som efterträdde sin far Josia och som fördes bort från denna plats: Han skall aldrig återvända hit.
12. Han skall dö på den plats dit han förvisats, och han skall aldrig återse detta land.
13. Ve den som bygger sitt hus med orättfärdighetoch murar övervåningen med orätt,som låter sin nästa arbeta utan betalningoch inte ger honom lön,
14. den som säger: »Jag skall bygga ett väldigt husmed rymlig övervåning,förse det med fönsteroch paneler av cederträoch måla det lysande rött!«
15. Är det att vara konung,att pråla med cederträ?Tänk på din far: han åt och drackoch gjorde det som var rätt och riktigt —då gick allt honom väl.
16. Han värnade den svages och fattiges rätt —då gick allt väl.Är inte det att känna mig?säger Herren.
17. Du har inte ögon för annat,inte tanke på annat,än att roffa åt dig,att låta oskyldigt blod flytaoch hänge dig åt våld och tyranni.
18. Därför säger Herren så om Jojakim, Josias son, kungen av Juda:Ingen skall hålla dödsklagan över honom:»Ack, min broder! Ack, syster!«Ingen skall hålla dödsklagan över honom:»Ack, herre! Ack, all din prakt!«
19. Han skall få en åsnebegravning, han skall släpas bort och slängas utanför Jerusalems portar.
20. Stig upp på Libanon och ropa,låt din röst ljuda i Bashan,ropa högt från Avarim,ty alla dina älskare är krossade.
21. Jag talade till dig när du levde i trygghet,men du svarade: »Jag vill inte lyssna.«Sådan har du varit sedan din ungdom:du har inte lyssnat på mig.
22. Dina herdar skall vallas av vinden,dina älskare föras bort i fångenskap.Du skall stå där skamsen och förödmjukadför all din ondskas skull.