5. Det var jag som vallade dig i öknen,i torkans land.
6. När de betade blev de mätta,de blev mätta och övermodiga,och därför glömde de mig.
7. Då blev jag som ett lejon mot dem,jag lurar som en leopard vid vägen.
8. Jag kommer emot demsom en björn som mist sina ungaroch river upp deras bröstkorg.Där slukar jag dem som en lejoninna,ett vilddjur som sliter dem i stycken.
9. Jag förgör dig, Israel!Vem kan hjälpa dig?
10. Var är nu din kung,han som skulle rädda dig?Var är alla dina furstar,de som skulle härska över dig?Och du som sade: »Ge mig kung och furstar!«
11. I vrede ger jag dig kungar,och i raseri tar jag bort dem.