1. När Israel var ung fick jag honom kär,och från Egypten kallade jag min son.
2. Men ju mer jag kallar på dem,desto mer går de bort från mig.De offrar åt baalsgudarnaoch tänder offereld åt belätena.
3. Ändå var det jag som lärde Efraim gåoch jag som tog dem i mina armar,men de förstod inte att jag botade dem.
4. Med trofasthetens band drog jag dem,med kärlekens rep.Jag var som densom lyfter upp ett barn till kinden.Jag böjde mig ner och gav dem att äta.