1. En bön av profeten Habackuk.
2. Herre, jag har hört om dina gärningar,jag har sett dina verk, Herre.Förnya dem i denna tid,ge dig till känna i denna tid,minns i dess oro din barmhärtighet.
3. Gud kommer från Teman,den Helige från berget Paran.Himlen är uppfylld av hans prakt,jorden är full av lovsång till honom.
4. Glansen är som solens ljus,som fått sina strålar av honom,hans makt är dold i den.
5. Framför honom går pesten,farsot följer i hans spår.
6. Han träder fram — och jorden skälver.En blick — och folken darrar.Urtidens berg rämnar,uråldriga höjder sjunker samman.Han går fram på urtidens vägar.
7. Jag ser ofärden drabba Kushans tält,och Midjans hyddor skakas.
8. Vredgas Herren på floderna?Rasar din vrede mot flodernaeller din harm mot havetdå du drar fram med dina hästar,med dina segrande vagnar?
9. Du gör din båge redo,du lägger pil efter pil på strängen.Marken klyvs av strömmar,
10. bergen bävar vid din åsyn.Regn forsar ur molnen,havsdjupet dånar.Solen glömmer att gå upp
11. och månen stannar i sin boningför skenet av dina vinande pilar,för glansen av ditt blixtrande spjut.
12. I raseri går du fram över jordenoch tröskar folken i vrede.