3. Vi skall dra upp till Betel, och där skall jag bygga ett altare åt den Gud som hörde min bön när jag var i nöd och som har varit med mig på min färd.«
4. Då gav de Jakob alla främmande gudar de hade och sina örringar, och Jakob grävde ner dem under terebinten vid Shekem.
5. Sedan bröt de upp, och Gud slog städerna runt omkring med skräck, så att ingen vågade förfölja Jakobs söner.
6. Så kom Jakob fram till Lus, det nuvarande Betel, i Kanaan, han och alla han hade med sig.
7. Där byggde han ett altare, och han kallade platsen El Betel, eftersom Gud hade uppenbarat sig för honom där när han flydde undan sin bror.
8. Debora, Rebeckas amma, dog och blev begravd nedanför Betel, under en ek som man gav namnet Gråteken.
9. Gud visade sig ännu en gång för Jakob sedan han kommit tillbaka från Paddan Aram. Gud välsignade honom
10. och sade till honom: »Ditt namn har varit Jakob, men nu skall du inte längre heta Jakob. Du skall heta Israel.« Och han gav honom namnet Israel.
11. Gud sade till honom: »Jag är Gud den Väldige. Var fruktsam och föröka dig. Av dig skall bli ett folk, ja, många folk, och du skall bli stamfar till kungar.
12. Landet som jag gav åt Abraham och Isak skall jag ge åt dig. Också åt dina ättlingar skall jag ge detta land.«
13. Sedan lämnade Gud honom och steg upp igen.
14. Jakob reste en stod på den plats där Gud hade talat med honom, en stenstod, och han utgöt dryckesoffer och olja över den.