20. Hon tömde genast sin kruka i vattenhon och skyndade sedan till brunnen igen och hämtade upp vatten åt alla kamelerna.
21. Själv stod han tyst och iakttog henne för att se om Herren hade gjort hans färd lyckosam eller inte.
22. När alla kamelerna hade fått vatten tog mannen fram en guldring som vägde en halv sikel och satte den i hennes näsa, och på hennes armar satte han två armringar av guld som vägde tio siklar.
23. Sedan sade han till henne: »Tala om för mig vems dotter du är. Kan vi få nattkvarter i din fars hus?«
24. Hon svarade: »Jag är dotter till Betuel, Milkas son med Nachor.«
25. Och hon fortsatte: »Halm och foder har vi gott om, och husrum har vi också.«
26. Då föll mannen ner och tillbad Herren
27. och sade: »Prisad vare Herren, min husbonde Abrahams Gud, som inte har upphört att visa min husbonde sin godhet och trofasthet. Herren har lett mig till min husbondes frände.«
28. Flickan sprang hem och berättade för sin mor och de andra vad som hade hänt.
29. Rebecka hade en bror som hette Laban, och han skyndade sig ut till mannen vid källan.