12. Och tjänaren bad: »Herre, min husbonde Abrahams Gud, låt mig i dag få se hur du visar din godhet mot min husbonde Abraham.
13. Här står jag vid brunnen, och flickorna från staden är på väg hit ut för att hämta vatten.
14. Jag kommer att be en av dem: Räck mig din kruka så att jag får dricka! Om hon då svarar: Drick du, och jag skall ge dina kameler vatten också, då är det den flickan som du har bestämt åt din tjänare Isak, och då vet jag att du har visat din godhet mot min husbonde.«
15. Han hade knappt hunnit säga detta förrän Rebecka kom dit ut med sin kruka på axeln. Hon var dotter till Betuel, som var son till Milka, Abrahams bror Nachors hustru.
16. Det var en mycket vacker flicka och hon var orörd, ingen man hade haft henne. Hon gick ner till källan och fyllde sin kruka, och när hon kom upp igen
17. skyndade tjänaren fram och bad henne: »Låt mig få en klunk vatten ur din kruka.« —
18. »Drick, herre«, sade hon och lyfte genast ner krukan på armen och lät honom dricka.
19. När hon gett honom att dricka sade hon: »Jag skall hämta upp vatten åt dina kameler också, så att de kan dricka sig otörstiga.«
20. Hon tömde genast sin kruka i vattenhon och skyndade sedan till brunnen igen och hämtade upp vatten åt alla kamelerna.
21. Själv stod han tyst och iakttog henne för att se om Herren hade gjort hans färd lyckosam eller inte.
22. När alla kamelerna hade fått vatten tog mannen fram en guldring som vägde en halv sikel och satte den i hennes näsa, och på hennes armar satte han två armringar av guld som vägde tio siklar.
23. Sedan sade han till henne: »Tala om för mig vems dotter du är. Kan vi få nattkvarter i din fars hus?«
24. Hon svarade: »Jag är dotter till Betuel, Milkas son med Nachor.«