8. Sedan har du Shimi, Geras son, från Bachurim, av Benjamins stam. Det var han som överöste mig med fruktansvärda förbannelser på vägen till Machanajim. Men han var också med och mötte mig vid Jordan, och då svor jag vid Herren att jag inte skulle låta hugga ner honom.
9. Låt honom nu få sitt straff, du är ju en klok man och förstår nog hur du skall behandla honom så att hans långa levnad får ett blodigt slut.«
10. David gick till vila hos sina fäder och begravdes i Davids stad.
11. I fyrtio år hade han varit kung över Israel, sju år i Hebron och trettiotre i Jerusalem.
12. Salomo efterträdde sin far David på tronen, och hans kungamakt var obestridd.
13. Adonia, Haggits son, uppsökte en dag Salomos mor Batseba. Hon frågade: »Vad för dig hit? Är allt väl?« — »Ja«, svarade han,
14. »men det är en sak jag vill tala med dig om.« — »Jag lyssnar«, sade Batseba,
15. och han fortsatte: »Som du vet tillkom kungadömet egentligen mig, och hela Israel väntade sig att jag skulle bli kung. Men makten gick ifrån mig och tillföll min bror, ty så hade Herren bestämt.
16. Nu har jag en enda bön, avvisa mig inte.« — »Låt höra«, sade Batseba,
17. och han fortsatte: »Tala med kung Salomo — dig avvisar han inte — och be honom att han ger mig Avishag från Shunem till hustru.« —