12. Han fördrev kulttjänarna ur landet och avlägsnade alla gudabilder som hans fäder hade låtit göra.
13. Sin mor Maaka berövade han ställningen som kungamoder, därför att hon hade rest ett beläte åt Ashera. Asa högg sönder belätet och brände upp det i Kidrondalen.
14. Men offerplatserna fick vara kvar. Asa höll sig dock till Herren av hela sitt hjärta så länge han levde.
15. Sin fars offergåvor och sina egna förde han till Herrens hus: silver, guld och tempelkärl.
16. Asa och Israels kung Basha låg under hela sin tid i krig med varandra.
17. Kung Basha av Israel tågade mot Juda och befäste Rama för att på det sättet avskära förbindelserna för kung Asa av Juda.
18. Då tog Asa det silver och guld som fanns kvar i skattkammaren i Herrens hus och dessutom skatterna i kungapalatset och skickade allt detta med sändebud till arameerkungen i Damaskus, Ben-Hadad, son till Tavrimmon, son till Hesjon, och lät säga:
19. »Ett förbund består mellan mig och dig, liksom mellan min far och din far. Jag sänder dig här silver och guld som gåva; bryt nu ditt förbund med kung Basha av Israel, så att han lämnar mig i fred.«
20. Ben-Hadad gick med på kung Asas förslag och skickade sina befälhavare mot Israels städer och erövrade Ijon, Dan, Avel Bet-Maaka och området kring Kinneret samt hela Naftalis land.
21. När Basha fick underrättelse om detta avbröt han befästningsarbetena vid Rama och återvände till Tirsa.