14. grädde från korna, mjölk från fåren,fett från lammen,baggar och bockar från Bashanoch det allra finaste vete.Druvans blod blev ditt vin.Jakob åt och blev mätt.
15. Men när Jeshurun blev fet slog han bakut —du blev fet, du blev tjock och stinn.Han övergav Gud, sin skapare,förkastade sin räddande klippa.
16. De retade hans svartsjuka med främmande gudar,de väckte hans vrede med vidrigheter.
17. De offrade åt demoner som inte är gudar,åt gudar som var okända för dem,nya gudar som nyss hade kommit,obekanta för era fäder.
18. Klippan, ditt ursprung, försummade du,du glömde den Gud som gav dig liv.
19. I vrede över vad han sågförkastade Herren sina söner och döttrar.
20. Han sade: »Jag skall dölja mitt ansikte,jag vill se hur det går för dem då,för detta svekfulla släkte,barn som ingen kan lita på.
21. De retade mig med gudar som inte är gudar,väckte min vrede med sina beläten.Jag skall reta dem med ett folk som inte är ett folk,väcka deras vrede med vettvillingar.
22. Min vrede har tänt en eld,en eld som tränger till dödsrikets djup.Den förtär jorden och dess gröda,bränner bergen ända till grunden.
23. Jag skall överhopa dem med olyckor,skjuta alla mina pilar mot dem.
24. De skall förtvina av hunger,förtäras av pest och pinande farsot.Jag släpper lös rovdjur med vassa tänderoch krälande, giftiga ormar.
25. Ute skall svärdet härja,inomhus skräcken,bland ynglingar och flickor,spädbarn och grånade män.