1. Lyssna, himmel, när jag talar,må jorden höra mina ord!
2. Som strömmande regn är min lära,som daggen faller mina ord,som skurar över grönska,som duggregn över gräs.
3. Herrens ära vill jag förkunna.Prisa vår Guds storhet!
4. Han är vår klippa,hans verk är utan brist,hans vägar alltid de rätta.Han är en trofast Gud, fri från allt ont,han är rättfärdig och rättvis.
5. Med tiden sveks han av sina barn,ett falskt och bakslugt släkte.
6. Är det så du lönar Herren,du vettlösa, dåraktiga folk?Är han inte din fader och skapare,han som gjorde dig, som formade dig?
7. Tänk på svunna tider,framfarna släktens år.Fråga din far, han kan berätta,de gamla, de vet att förklara.
8. När den Högste gav land åt folkenoch skilde dem från varandra,när han fördelade deras områdenefter gudasönernas antal,
9. då blev Jakob Herrens andel,Israel hans arv och egendom.
10. Han fann honom i öknen,i den ödsliga, ylande ödemarken.Han gav honom värn och vård,skyddade honom som sin ögonsten.
11. Som en örn lockar ungarna ur redetoch sedan svävar över dem,så bredde han ut sina vingaroch bar honom på sin rygg.
12. Herren ensam visade vägen,ingen annan, främmande gud.
13. Han förde honom fram över landets höjderoch lät honom äta av åkerns gröda,mättade honom med honung från bergen,olja från flinthårda klippan,