14. Vår vandring från Kadesh Barnea fram till övergången av Sereddalen hade tagit trettioåtta år. Då var den generationens alla krigare döda och borta ur lägret, så som Herren hade svurit.
15. Herrens hand drabbade dem och ryckte bort dem ur lägret tills alla var döda.
16. När alla krigarna i folket hade dött ut
17. talade Herren till mig:
18. »När du nu går genom Moabs område, genom Ar,
19. närmar du dig Ammons ättlingar. Angrip dem inte, utmana dem inte. Av ammoniternas land ger jag dig ingenting, ty det har jag skänkt som egendom till Lots ättlingar.«(
20. Även detta land räknas som refaeiskt. Där bodde förut refaeer, av ammoniterna kallade samsummeer.
21. Det var ett stort och talrikt folk, högväxt som anakiterna. Herren utplånade refaeerna och lät ammoniterna driva bort dem och överta deras land,
22. så som han gjorde för Esaus ättlingar i Seir, när han utplånade horeerfolket och lät dem driva bort det och överta det land där de ännu bor.
23. Samma sak drabbade avveerna, som bodde i byar ända bort mot Gaza. Kaftoreerna, som hade kommit från Kaftor, utplånade dem och övertog deras land.)
24. »Framåt, bryt upp och gå över Arnons floddal! Jag ger amoreernas kung Sichon i Heshbon och hans land åt dig. Börja erövringen, ge dig i strid med honom!
25. Jag börjar i dag sprida skräck och fruktan för dig bland alla folk under himlen, så att de bävar och darrar när de hör talas om dig.«
26. Från Kedemots öken sände jag bud till kung Sichon i Heshbon med denna fredliga hälsning: