7. Om det finns någon fattig hos dig, en av dina landsmän, i någon av städerna i det land som Herren, din Gud, vill ge dig, skall du inte vara hårdhjärtad och hålla handen sluten för din fattige broder.
8. Nej, du skall öppna din hand för honom och låta honom låna så mycket han behöver.
9. Akta dig för den gemena tanken att det sjunde året, avskrivningsåret, närmar sig, så att du ser med oginhet på din fattige broder och vägrar låna honom något. Då klagar han över dig inför Herren, och du får en synd att svara för.
10. Ge honom villigt, utan att gräma dig över att du ger, ty för detta skall Herren, din Gud, välsigna dig i allt du gör och allt du företar dig.
11. Det kommer aldrig att saknas fattiga i landet. Därför ger jag dig denna befallning: Öppna handen för din broder, för den fattige och nödlidande i ditt land.
12. Om en landsman, en hebreisk man eller kvinna, måste sälja sig till dig, skall han tjäna dig i sex år, men det sjunde året skall du frige honom.
13. När han friges och lämnar dig skall du inte låta honom gå tomhänt,
14. utan du skall förse honom med rundliga gåvor från din fårfålla, din tröskplats och din vinpress. Vad Herren, din Gud, har välsignat dig med skall du också ge åt honom.
15. Kom ihåg att du själv en gång var slav i Egypten och att Herren, din Gud, befriade dig. Därför ger jag dig i dag denna befallning.
16. Men om slaven säger att han inte vill lämna ditt hus, därför att han håller av dig och din familj och har det bra hos dig,
17. skall du ta en syl och sticka den genom hans öra in i dörren. Sedan skall han vara din slav för alltid. På samma sätt skall du göra om det gäller en slavinna.
18. Du skall inte gräma dig över att du måste låta slaven lämna dig, ty du har under sex år tjänat in en dubbel dagsverkarlön på det arbete han har gjort åt dig. Och Herren, din Gud, kommer att välsigna dig i allt du gör.