13. Välj kloka, förnuftiga och erfarna män ur var och en av era stammar, så gör jag dem till era ledare.«
14. Ni svarade att det var ett gott förslag.
15. Och jag tog ledande män i era stammar, kloka och erfarna män, och gjorde dem till ledare för er, till anförare för tusen eller hundra eller femtio eller tio och till förmän inom era stammar.
16. Då uppmanade jag era domare: »Lyssna på era bröder och döm rättvist mellan dem och även mellan en landsman och en främling.
17. Var inte partiska när ni dömer, lyssna lika noga på låg och hög. Frukta ingen människa, ty domen är Guds. Om någon sak blir för svår för er skall ni lägga fram den för mig, så skall jag lyssna.«
18. Då gav jag er också anvisningar om allt ni skulle göra.
19. Därefter bröt vi upp från Horeb och vandrade genom hela den stora och fruktansvärda öken som ni själva har sett. Vi gick i riktning mot amoreernas berg, så som Herren, vår Gud, hade befallt oss, och kom till Kadesh Barnea.
20. Där sade jag till er: »Ni har nu kommit till amoreernas berg, som Herren, vår Gud, ger oss.
21. Herren, din Gud, har överlämnat landet åt dig. Gå dit och ta det i besittning, så som Herren, dina fäders Gud, har sagt. Var inte rädd, bli inte förskräckt.«
22. Men ni kom fram till mig och sade: »Vi vill skicka några män i förväg, som kan utforska landet och ge oss besked om vilken väg vi skall följa och vilka städer vi kommer till.«
23. Jag fann förslaget gott och utsåg bland er tolv män, en från varje stam.
24. De begav sig upp i bergen, kom till Druvdalen och spanade där.
25. De tog med sig några av landets frukter ner till oss och rapporterade att det var ett rikt land som Herren, vår Gud, ville ge oss.
26. Men ni ville inte gå dit upp utan trotsade Herrens, er Guds, befallning
27. och satt i era tält och knotade: »Herren hatar oss, och därför har han fört oss ut ur Egypten för att prisge oss åt amoreerna och göra slut på oss.
28. Vart är det vi skall gå? Våra bröder har gjort oss modlösa med sitt tal om ett folk som är större och talrikare än vi och om stora städer med skyhöga murar. Till och med anakiter fick spanarna se där borta.«
29. Jag sade till er: »Låt er inte skrämmas, var inte rädda för dem!