1. En tid därefter, under veteskörden, sökte Simson upp sin hustru och hade med sig en killing. »Låt mig få komma in till min hustru i hennes rum«, bad han. Men hennes far släppte inte in honom
2. utan sade: »Jag var övertygad om att du hade förskjutit henne, så jag gav henne till ledaren för bröllopsföljet. Men hennes yngre syster är ju vackrare än hon, ta henne i stället.«
3. Simson sade: »Den här gången är jag utan skuld om jag skadar filisteerna.«
4. Simson gick därifrån och fångade trehundra rävar. Han tog facklor, band ihop svansarna två och två och fäste en fackla i varje svanspar.
5. Sedan tände han facklorna och släppte ut rävarna på filisteernas sädesfält, så att både kärvar och omejad säd stacks i brand, liksom vingårdar och olivlundar.
6. »Vem har gjort det här?« undrade filisteerna, och svaret blev: »Simson, svärsonen till timniten som gav hans hustru till ledaren för bröllopsföljet.« Då gav sig filisteerna i väg och brände inne både kvinnan och hennes far.
7. Simson sade: »Eftersom ni bär er åt så här skall jag inte unna mig någon ro förrän jag har tagit hämnd på er!«
8. Han gick lös på dem och slog dem sönder och samman. Sedan gick han därifrån och höll till i bergsklyftan vid Etam.