12. Må ingen visa skadeglädje mot mig,en änka som har mist så många.Jag är övergiven, ty mina barn har syndat:de avföll från Guds lag
13. och erkände inte hans stadgar,de gick inte Guds buds vägaroch följde inte fostrans stigar,som leder till hans rättfärdighet.
14. Sions grannkvinnor, kom!Tänk på mina söners och döttrars fångenskap,som den Evige har lagt på dem.
15. Han sände mot dem ett folk från fjärran,ett grymt folk med ett främmande språk,som inte tog hänsyn till de gamlaoch inte skonade barnen.
16. De förde bort änkans älskade söner,de tog ifrån den ensamma hennes döttrar.
17. Hur skulle jag kunna hjälpa er?
18. Han som har lagt olyckorna på er,han skall rycka er ur era fienders hand.
19. Gå, mina barn, gå, jag har blivit övergiven.
20. Jag har klätt av mig medgångens dräktoch klätt mig i den bönfallandes säcktyg:jag skall ropa till den Evige så länge min tid varar.
21. Fatta mod, mina barn, och ropa till Gud,så skall han befria er från era herraroch rycka er ur fiendens hand.
22. Ty jag hoppas att den Evige skall rädda er,den Helige har låtit mig glädjasöver den barmhärtighet han snart skall visa er,er räddare som lever i evighet.
23. Med sorg och jämmer skildes jag från er,men Gud skall låta mig få er tillbakamed glädje och lycka för evigt.
24. Nu har Sions grannkvinnor sett er fångenskap,men snart får de se er räddning komma från Gudmed den Eviges stora glans och härlighet.
25. Härda ut, mina barn, under Guds vrede.Din fiende har jagat dig,men du skall snart få se hans undergångoch sätta foten på hans nacke.
26. Mina klena små fick gå steniga stigar,de fördes bort som boskap av plundrande fiender.
27. Men fatta mod, mina barn, och ropa till Gud;han som lät olyckan komma har inte glömt er.
28. Ert sinne gick på villovägar bort från Gud —vänd nu om och sök honom med tiofaldig iver.