18. för att du skall öppna deras ögon och vända dem från mörkret till ljuset och från Satans makt till Gud. Genom att tro på mig skall de vinna syndernas förlåtelse och få en plats bland dem som helgats.’
19. Därför, kung Agrippa, kunde jag inte annat än lyda denna syn från himlen.
20. Först i Damaskus och Jerusalem och sedan över hela Judeen och inför hedningarna har jag predikat att man måste ångra sig och vända om till Gud och utföra sådana gärningar som svarar mot ångern.
21. Det var därför judarna grep mig i templet och försökte mörda mig.
22. Men tack vare Guds hjälp ända till denna dag kan jag stå som vittne inför både hög och låg, och vad jag talar om är ingenting annat än vad profeterna och Mose har förutsagt:
23. att Messias måste lida och att han som den förste som uppstod från de döda skulle förkunna ljuset både för vårt folk och för hedningarna.«
24. På denna punkt i hans försvarstal avbröt Festus honom och ropade: »Du yrar, Paulus. Din stora lärdom gör dig galen.«
25. Paulus svarade: »Högt ärade Festus, jag yrar inte, jag talar sanna och förnuftiga ord.
26. Kungen är väl insatt i dessa frågor, därför kan jag också tala öppet och frimodigt till honom. För jag är säker på att inget av detta är obekant för honom, det har ju inte tilldragit sig i någon avkrok.
27. Tror du på profeterna, kung Agrippa? Jag vet att du tror.«
28. Agrippa svarade Paulus: »Det går fort för dig att få mig till kristen.« —
29. »Fort eller långsamt«, svarade Paulus, »Gud give att inte bara du utan alla som i dag lyssnar på mig blir sådana som jag — men utan de här bojorna.«
30. Kungen och ståthållaren och Berenike samt deras uppvaktning reste sig nu,
31. och när de hade dragit sig tillbaka sade de till varandra: »Den mannen gör ingenting som förtjänar döden eller fängelse.«