19. Då skickade man ännu en ryttare, och när han kom fram sade han: »Kungen frågar om allt är väl.« — »Vad angår det dig?« svarade Jehu. »Vänd och följ efter mig!«
20. Vaktposten rapporterade: »Han har nått fram till dem men kommer inte tillbaka. Det måste vara Jehu, Nimshis son — han kör som en vettvilling.«
21. Då befallde Joram: »Spänn för!« Och man spände för hans vagn.Joram, Israels kung, och Achasja, Judas kung, for i var sin vagn för att möta Jehu och stötte samman med honom på Navots åker i Jisreel.
22. När Joram fick se Jehu frågade han: »Är allt väl, Jehu?« Han svarade: »Hur skulle det kunna vara det så länge din mor Isebel håller på med sin otukt och alla sina häxerier?«
23. Då vände Joram vagnen och flydde. »Förräderi, Achasja!« ropade han.
24. Men Jehu spände sin båge och sköt Joram mellan skulderbladen. Pilen gick ut genom hjärtat, och Joram segnade ner i sin vagn.
25. »Ta honom och släng honom på Navots åker i Jisreel«, sade Jehu till sin adjutant Bidkar. »Du kommer väl ihåg hur du och jag körde sida vid sida i hans far Achavs följe när Herren uttalade domsordet över honom:
26. Så sant som jag i går såg Navots och hans söners blod spillas skall jag utkräva hämnd av dig på denna åker, säger Herren. — Ta honom nu och släng honom på åkern, så som Herren har sagt.«
27. När Achasja, Judas kung, såg vad som hände flydde han mot Bet Haggan. Jehu förföljde honom och ropade: »Den där också! Döda honom!« Och de sköt ner honom när hans vagn var i backen upp mot Gur vid Jivleam. Men han lyckades ta sig till Megiddo; där dog han.
28. Hans tjänare förde honom till Jerusalem i en vagn, och där begravde de honom bland hans fäder i Davids stad. —
29. Achasja hade blivit kung över Juda under Jorams, Achavs sons, elfte regeringsår.