21. Detta är de ord Herren riktar mot honom:Jungfrun Sion föraktar och hånar dig.Jerusalem, den unga flickan, skakar på huvudet åt dig.
22. Vem är det du har smädat och skymfat,mot vem har du höjt din röstoch kastat stolta blickar?Mot Israels Helige!
23. Genom dina sändebud har du smädat Herren:Du sade: ’Med mina många vagnarhar jag utfört stora bedrifter.Jag drog fram över bergens krön,det fjärran Libanons höjder.Jag fällde dess högsta cedrar,dess yppersta cypresser.Jag valde mitt nattkvarteri dess bortersta trakter,där skogen står tät.
24. Jag grävde efter vattenoch drack ur okända flöden.Egyptens alla floder torkade utdär min fot hade trampat.’
25. Har du då inte hörtatt jag för länge sedan planlagt detta,skapat det i en fjärran urtid?Nu har jag låtit det komma:det blev din lott att förvandlabefästa städer till ruiner.
26. Invånarna stod där handfallna,förkrossade och uppgivna.De var som örter på marken,som den spirande grönskan,som gräset på takenunder den brännande östan.
27. Du må stå eller sitta,du må gå eller komma— jag vet vad du gör.
28. Du rasar mot mig,och jag märker ditt övermod.Därför skall jag sätta en krok i din näsaoch betsel i din munoch leda dig tillbaka samma väg du kom.
29. Och detta är det tecken du får: I år skall ni äta det självsådda och nästa år det som växer vilt. Men det tredje året skall ni så och skörda, plantera vingårdar och äta deras frukt.
30. Den rest av Juda som räddas skall på nytt slå rot och bära frukt.
31. Ty en rest skall komma från Jerusalem, en skonad skara från Sions berg. Herrens lidelse skall utföra detta.
32. Därför säger Herren så om kungen av Assyrien: Han skall inte komma in i denna stad, inte skjuta någon pil mot den, inte lyfta sin sköld mot den och inte kasta upp någon belägringsvall.
33. Den väg han kom skall han vända tillbaka. I denna stad kommer han inte in, säger Herren,
34. ty jag skall värna denna stad och rädda den för min och för min tjänare Davids skull.«
35. Den natten drog Herrens ängel ut och tillintetgjorde 185 000 man i det assyriska lägret; nästa morgon låg de där alla, döda.
36. Kung Sanherib av Assyrien bröt upp och vände tillbaka till Nineve och stannade där.
37. En gång när han tillbad i sin gud Nisroks tempel högg Adrammelek och Sareser ner honom med svärd, varefter de flydde till landet Ararat. Sanheribs son, Assarhaddon, blev kung efter honom.