7. Ty israeliterna hade syndat mot Herren, sin Gud, som fört dem ut ur Egypten, undan faraos, den egyptiske kungens, förtryck. De hade dyrkat andra gudar,
8. de hade följt bruken hos de folk som Herren hade drivit undan för israeliterna, liksom de bruk Israels kungar hade infört.
9. De hittade på lögner om Herren, sin Gud, de inrättade offerplatser överallt där de bodde, från minsta by med vakttorn till helt befästa städer,
10. de reste stenstoder och asherapålar på alla höga kullar och under alla grönskande träd
11. och tände offereld där, på alla offerplatserna, alldeles som de folk Herren hade drivit undan för dem, och med sina onda gärningar väckte de Herrens vrede.
12. De dyrkade avgudabilder fast Herren hade förbjudit det.
13. Genom alla sina profeter och siare hade Herren inpräntat detta hos Israel och Juda: »Lämna era onda vägar och håll mina bud och stadgar enligt den lag jag gav era fäder och sände till er genom mina tjänare profeterna.«
14. Men de lyssnade inte, de var lika styvnackade som sina fäder, som inte trodde på Herren, sin Gud.
15. De förkastade hans lagar, förbundet han hade slutit med deras fäder och de varningar han gett dem; de följde det som var tomhet och blev själva idel tomhet, de gjorde som folken omkring dem fast Herren hade befallt dem att inte göra som de.
16. De övergav alla bud som Herren, deras Gud, hade gett dem, och de gjorde sig gjutna beläten, två tjurkalvar, de gjorde en asherapåle, de föll ner och tillbad himlens hela härskara, och de tjänade Baal.
17. Sina söner och döttrar offrade de på bålet, de bedrev svartkonst och spådom och hängav sig åt det som var ont i Herrens ögon och väckte så hans vrede.
18. Därför blev Herren så förbittrad på israeliterna att han drev dem bort ur sin åsyn; kvar blev endast Judas stam.
19. Men inte heller Juda höll de bud som Herren, deras Gud, hade gett dem utan följde samma bruk som Israel.